Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur lÀrare arbetar med planering utifrÄn kursplaner och mÄl samt hur planeringen kan genomföras i Àmnena svenska och matematik pÄ grundskolan. UtifrÄn studiens syfte stÀlls dessa frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder lÀrare skolverkets kursplaner och mÄl i planeringen? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i Àmnet svenska pÄ grundskolan? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i matematik pÄ grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod med utgÄngspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lÀrare som arbetar med svenska och matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggörs att lÀrares planeringsarbete kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt och att de intervjuade lÀrarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra tvÄ lÀromedel i svenska för Ärskurs ett i grundskolan, ett frÄn 1948 och ett frÄn 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jÀmstÀlldheten fÄtt ett större genomslag i den modernare lÀroboken. En innehÄllsanalytisk metod anvÀnds och resultatet visar att trots att bÄda böckerna lever upp till jÀmstÀlldhetskravet 40-60 nÀr det gÀller representation av mÀn och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sÀgas vara jÀmlik..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad religiösa personer anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lÀra sig av just deras religion. Undersökningen Àr inspirerad av Bo Dahlins Äsikter om att erfarenheter av andra religioner och kulturer ger eleverna underlag utifrÄn vilket de kan utveckla egna tankar och reflektioner, men Àven av Kjell HÀrenstams tankar om att det kan vara viktigt för elevernas utveckling och fostran att lÀra sig nÄgot av olika traditioner. Sex personer som Àr anhÀngare av olika religioner har intervjuats, intervjuerna har sedan anvÀnts som kÀllor och som underlag till undersökningen. Intervjuerna visade att de religiösa personerna anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lÀra sig av informanternas tankesÀtt angÄende bland annat gemenskap, framtid, det inre livet, personlig medvetenhet, inre och yttre svÄrigheter med mera..

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt man arbetar med skönlitteratur i grundskolan. Studien Àr av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. DefrÄgestÀllningar som varit relevanta för undersökningen och som legat som grund för intervjuerna har berört litteraturundervisningens karaktÀr, planering och aktuella utförande. Intervjuerna har innefattat tvÄ svensklÀrare pÄ grundskolan och fyra elever. Resultaten frÄn intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats med utgÄngspunkt bÄde i de teorier som presenterats i undersökningens inledande kapitel samt i aktuella styrdokument..

Detta arbetets syfte var att ta reda pÄ hur grundskolans kursplan i Àmnet svenska synliggörs och tillÀmpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkÀtundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. EnkÀtundersökningen hade tio informanter, tvÄ lÀrare intervjuades och observationerna gjordes pÄ tvÄ lektioner.         I resultatet framkom att lÀrarna som deltog i enkÀtundersökningen ansÄg att kursplanen i svenska i grundskolan var nÄgot positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansÄgs som ?luddig? och att den borde konkretiseras nÄgot.

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat pÄ de problem som funnits, sett ur majoritetssamhÀllets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrÀtta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar pÄ hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning pÄ Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar pÄ frÄgorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhÀllet funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har föresprÄkats som lösningar pÄ dessa problem?? Har det gÄtt att se nÄgot resultat av metoderna som anvÀnts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter Är 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frÄgorna ovan.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i Àmnet svenska frÄn grundskolan tror att detta beror pÄ. Vi har Àven undersökt om eleverna, enligt dem sjÀlva, fÄtt tillrÀckliga förut-sÀttningar för att nÄ mÄlen i Àmnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som gÄr pÄ det Individuella programmet (IV) fÄtt ge sin syn pÄ svenskÀmnet samt vad som gick fel och vad de anser Àr anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i Àmnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna frÀmst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de Àr utan betyg i svenska.

Titeln pÄ studien Àr "Skolans sjÀl - privat eller offentlig? En diskursanalys om skÀlen för grundskolan". Skolan Àr en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skÀl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgÄng över hur skÀlen för skolanförÀndrats frÄn och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste lÀroplanen Lpo 94, beskrivs. UtvÀrderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur lÀroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehÄllet i ett urval av samtida lÀseböcker i svenska för lÄgstadiet. Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt de förÀndringar som skedde i det svenska samhÀllet under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var LÀroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehÄller Àven forskningsbakgrund kring lÀseböcker frÄn 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska lÀsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av lÀseböcker som anvÀnts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehÄll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gÀller struktur, disposition och val av illustrationer.

Vi följer den pÄgÄende mediala skoldebatt som förs i Sverige och stÀller oss frÄgande till vad som sker inom svenska grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral dÀr fokus pÄ kunskap kommit i skymundan. Den rÄdande skolsituationen fÄr oss att undra vad kunskapsspridning mellan lÀrare har för betydelse i arbetet mot att Äterinta fokus pÄ kunskap och kvalitet i svenska grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundlÀggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lÀrande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sÀtts i relation till kunskapsspridningsprocessen.

LÀrare i grundskolan möter förÀldrar i utvecklingssamtal minst en gÄng per termin. Denna undersöknings syfte Àr att se hur lÀrare beskriver samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet.   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska.   Genom intervjuer med fyra grundskolelÀrare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanstÀlls beskrivningarna, under sex olika rubriker: lÀrares erfarenheter, inför utvecklingssamtalet, strategier under utvecklingssamtalet, förÀldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.   Resultatet visade att lÀrarnas beskrivningar gÀllande samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet, hörde nÀra samman varandra. Alla intervjuer visade pÄ att förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenskas engagemang under utvecklingssamtalet sÄg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lÀrare att samspel med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men Àven för att tala om olika ÄtgÀrder.

Kvalitetsgranskningen som genomfördes 1999 av skolinspektionen visade att samordningen av sex- och samlevnadsundervisningen var bristfÀllig i mÄnga skolor. Undervisningen varierade bÄde inom och mellan skolor. Syftet med den aktuella studien Àr att undersöka hur samordning av sex- och samlevnadsundervisningen upplevs av lÀrare och rektorer i grundskolan. Studien tar hjÀlp av skolverkets och RFSU:s synpunkter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tre skolor, RFSU och skolverket, med totalt 11 personer.